Några av de personer som läst mina tidigare inlägg har fört islam på tal och gett uttryck för vanföreställningen att vi Sverigedemokrater har något emot individuella muslimer. Med anledning av det så har jag lovat att skriva ett blogginlägg om islamisering för att klargöra vad det egentligen handlar om. Här kommer nu det blogginlägget, skrivet med lite extra glöd då jag nyligen gjorde upptäckten att vi här i Eskilstuna fått ett nytt tillskott inom livsmedelsbranschen, nämligen en butik som säljer halalkött.  Planer finns också på att bygga en moské. Detta är exempel på ytterligare steg mot islamisering av samhället, vilket jag hoppas att ni som läser detta kommer att inse när ni tagit er igenom hela den långa text som nu följer.

För att kunna föra en diskussion kring islam, islamism och demokrati utan att riskera missförstånd så är det viktigt att definiera ett antal olika begrepp. Det första som jag anser är väsentligt att reda ut är innebörden av begreppet demokrati. Vad innebär det egentligen? Att vi har rätt att rösta på ett parti vart fjärde år? Eller har det en vidare innebörd? I uppslagsverket aha beskrivs demokrati med följande ord:

I Västerlandet avser den statliga d. en statsform kännetecknad av maktdelningsläran, dvs. åtskiljande mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten, för medborgarna garanterade grundrättigheter samt allmänna, lika, fria och hemliga val.

I Sverige anges ovan nämnda grundrättigheter i grundlagarna, det vill säga regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagenRegeringskansliet skriver bland annat följande:

Regeringsformen slår fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Utöver de absoluta rättigheterna fastställer grundlagen också ett antal mänskliga rättigheter och friheter som, under vissa omständigheter, kan begränsas i lag. De omfattar yttrandefrihet, inklusive informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet, rätten till skydd mot berövande av personlig frihet, rätt till utbildning, rätt till egendom och rätt till privatlivets helgd.

Vidare anges följande på regeringens hemsida:

Grundläggande fri- och rättigheter

Alla svenska medborgare har samma grundläggande fri- och rättigheter, oavsett ålder, kön eller härstamning. Skyddet för fri- och rättigheterna finns framför allt i regeringsformen, där det bland annat slås fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Våra grundläggande fri- och rättigheter är bland andra:

  1. Yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
  2. Informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.
  3. Mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk.
  4. Demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats.
  5. Föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften.
  6. Religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

Regeringsformen ger oss också skydd mot tvång att uppge var vi står politiskt, religiöst eller kulturellt samt slår fast att dödsstraff, kroppsstraff och tortyr är förbjudet. De flesta reglerna om fri- och rättigheter gäller även utländska medborgare.

Demokrati handlar alltså inte bara om rätten till fria val utan inkluderar också de fri – och rättigheter som nämnts ovan.

Med detta klargjort går jag vidare till att definiera och diskutera begreppen islam och islamism. Som grund för min diskussion använder jag dokumentären Slaget om muslimerna som sänts i SVT i serien Dokument inifrån. Vad är skillnaden mellan islam och islamism? Jo, islam avser den faktiska religionen, det vill säga den enskilde individens relation till Gud. Islamism däremot är ett utvidgat begrepp som beskrivs som politisk islam.  Den som är islamist är muslim, men en muslim som ser islam som ett sätt att leva, som ett system som hela samhället bör byggas upp efter. Islamistens målsättning är enligt socialantropolog Aje Carlbom att överbrygga klyftan mellan det privata och det offentliga. Det handlar alltså om mycket mer än tro. Islamism ska dock inte förväxlas med militant islamism, då de människor i Sverige som är islamister inte på något vis ägnar sig åt militant verksamhet, utan tvärtom och mot bättre vetande  ses  som representanter för en medelväg inom islam och som motståndare till extremistiska rörelser.

Begreppet muslim är även det värt att diskutera, då missförstånd  ideligen verkar uppstå för att många sätter ett likhetstecken mellan islam/islamism och de individer som betraktar sig själva som muslimer. Jag vill här peka på att det är ett alldeles orimligt synsätt.

För att exemplifiera kan jag utgå från mig själv och det faktum att jag är ateist, men trots detta i vissa avseenden betraktar mig som kristen. Anledningen är att kristendomen är den religion som präglar den svenska kulturen, och den har därmed även satt sin prägel på vem jag är. Jag var till och med medlem i Svenska kyrkan fram till för några år sedan. Men jag besöker bara kyrkan i samband med begravningar, bröllop och liknande. Jag ber inga böner, jag sjunger inga psalmer mer än vid jul och möjligen skolavslutningar, jag deltar inte i kristna högtider av religiösa skäl utan för att det är tradition att fira på ett visst sätt.

På samma sätt är det är för många muslimer. Det finns en hel del människor som betraktar sig själva som muslimer men som för den skull inte är troende. Det finns till och med muslimer som vänder sig emot utövningen av islam i dess politiserade form, för att de farit illa i denna religions namn.

Detta vill jag be alla läsare att hålla i minnet genom resten av inlägget. Det är skillnad på islam/islamism och muslim, och det är självklart även skillnad på muslimer som individer, de kan precis lika lite som andra människor betraktas som en enda homogen grupp.

Omkring 400 000 muslimer bor i Sverige idag, och hur många av dessa som är troende är okänt. Av de som är troende är det dessutom oklart hur många som ser religionen som en högst privat sak som inte kräver följande av strikta levnadsregler, och hur många som är islamister.

Personligen har jag träffat relativt få muslimer som verkar se religionen som en högst privat angelägenhet, och som har helt och hållet västerländska värderingar. Men jag har träffat dem, så de finns. Därmed inte sagt att mina personliga erfarenheter kan fungera som måttstock för hur utbredd islamismen är i det svenska samhället.

För att nu börja komma till saken. På vilket sätt menar vi Sverigedemokrater att islam är ett hot mot demokratin? Varför pekar vi ut just denna religion, när även andra religioner innehåller vissa odemokratiska inslag?

Förklaringen är egentligen väldigt enkel. Det är faktiskt bara att öppna ögonen och se på vad som sker i Sverige, ja faktiskt i en stor del av Europa,  nu för tiden. Ibland handlar det om små incidenter som knappt uppmärksammas, ibland handlar det om händelser som hela landet talar om. Sådana saker som krav på särskilda regler och lagar, konflikter kring hur man hälsar på varandra, anmälningar till DO på grund av kränkningar som uppstår då religionen orsakar problem i vårt sekulariserade samhälle, normaliserat förtryck av och våld mot kvinnor och barn, våld, hot, och hatfyllda tal riktat mot människor med ”fel” åsikt, religion eller sexuell läggning. Ibland till och med terrordåd.

Vilken religiös tillhörighet har de personer som är inblandade i alltför många av dessa fall? Det är inte, judar, hinduer eller buddhister. Det är sällan kristna. I en övervägande del av fallen handlar det om människor som kallar sig själva för muslimer och som därmed representerar islam i någon av dess former.

Det som jag vill ha sagt med detta är att SD inte alls är skyldiga till det vi ofta anklagas för, nämligen att utan grund peka ut muslimer som ett hot mot demokratin.  Det vi Sverigedemokrater däremot gör är att uppmärksamma vad som faktiskt sker i en religions namn, och påtala det. Hade det varit människor tillhörande en annan religion än islam som hade strävat efter eller krävt en anpassning av det svenska samhället till en för oss främmande och odemokratisk kultur så hade reaktionen från SD:s håll garanterat blivit densamma.

Några av er som läser har nog vid det här laget lagt pannan i djupa veck och börjat fundera på vad i hela världen det är jag skriver. Ni har slagits av tanken på vilken fördomsfull människa jag är, som tror att det är förenligt med islam att förtrycka kvinnor och barn, som tror att det finns stöd i islam för att hysa agg och uttala sig hatiskt mot vissa grupper av människor. Vilka dumheter, tänker nog somliga av er. Och jag kan faktiskt förstå er. För det fanns en tid då jag tänkte precis likadant. Idag vet jag bättre och jag tänker nu övergå till att försöka upplysa de av er som ifrågasätter mig.

Jag inleder med att hänvisa till en rapport vid namn Hot mot demokrati och värdegrund – en lägesrapport från Malmö som finns att ladda ned som pdf – fil via följande länk: https://www.flashback.org/t1187754 Denna rapport togs fram av Försvarshögskolan på uppdrag av regeringen och har sedan kritiserats kraftigt på grund av att det material som respondenterna i studien bidragit med har förstörts.  Att man framfört kritik mot detta framstår för mig som helt orimligt, då det faktiskt är helt i enlighet med forskningsetiska principer att man garanterar respondenternas anonymitet genom att förstöra material som kan kopplas till dem.  Det jag personligen tror är att man blev så bestört över vad studien visade att man var tvungen att på något sätt sänka trovärdigheten. Vad är det då som framkommer i rapporten? Jo, exempelvis det som jag för tydlighetens skull valt att citera nedan:

Källarmoskéer med ett extremistiskt budskap i olika riktningar identifierades som en framträdande radikaliseringsmiljö. Den allmänna uppfattningen bland respondenterna är att många utsatta ungdomar får sina idéer från just källarmoskéer med uttalade isolationistiska inslag…

I Herrgården uppskattas det att så gott som alla kvinnor är nu beslöjade, något som de själva uppger beror rädsla för åsiktskontrollanterna i området snarare än en ökad hängivelse till traditionalism. Det förekommer även fall av fysiska trakasserier.

Ett annat exempel är att man inför Ramadan skickade ut brev och instruerade föräldrar att aga sina barn om de vägrade fasta.

Nyinflyttade familjer får besök hemma där företrädare för radikala grupper talar om för dem vilka regler som gäller i Rosengård. Förhållningsreglerna omfattar bl.a. att kvinnor som aldrig tidigare burit slöja nu tvingas till det, att flickor och pojkar inte får leka tillsammans och cementera patriarkala maktstrukturer. Nyinflyttade familjer som aldrig varit speciellt religiösa eller traditionella uppger att de levde friare i hemlandet än i Rosengård.

Likaså tampas barn med kulturkrock och den förvirring som uppstår av de diametralt olika budskap de får hemma om att uppfylla Koranens alla stränga levnadsregler, gentemot de får av svenska lärare i skolan om levnadssätt, regler, syn på kvinnor osv. Ofta kommer motstånd från flickornas egna föräldrar och syskon mot att leva västerländskt.

Ett annat problemområde är tvångsgiften som personer inom skola och socialförvaltning stöter på och då handlar det om ungdomar så unga som 13-14 år som antingen skickas bort över loven och kommer hem gifta eller som i vissa fall uppges vigas av imamer i lokala området. Det rapporterades att väldigt många flickor gifts bort under sommarlovet mellan årskurs 8 och 9. En hel del av dessa försvinner här för gott till hemlandet.

Samtliga respondenter har uppgett att många kulturföreningar inte är vad de uppger sig vara. I vissa fall bedriver de i själva verket religiös verksamhet med en radikal hållning. De motsätter sig aktivt all form av integrering i samhället och vilket de även uppmanar sina medlemmar att göra. De motsätter sig likaså demokratiska styrelseformer medan förtryck av kvinnor/flickor förekommer. Enligt många respondenter sker predikningarna ofta på andra språk och där ett uttalat hat mot både Sverige och västvärlden förekommer. Det är dock viktigt att understryka att väldigt få har ett våldsbejakande budskap.

Flera av de intervjuade uppger att föreningarna oftast visar två ansikten, ett mot Malmö stad och ett annat mot sina medlemmar. Vid ansökning för bidrag så används all ”korrekt” retorik i form av demokrati, integration, kunskapssökande, positiv sysselsättning, etc. De flesta av dessa kulturföreningar får sedan finansiella bidrag från kommunen utan att några motkrav ställs eller utan att några kontroller görs av genomförd verksamhet.

Respondenter återger exempel på dessa kulturella föreningars verksamhet:

  • Anordnandet av bönelokaler och radikala källarmoskéer
  • Arrangemang av resor (som de kallar läger inför kommunen) till olika radikalt religiösa evenemang
  • Aktiviteter för pojkar medan flickorna tvingas stanna i lokaler och städa och laga mat åt församlingen
  • Inbjudan av radikala predikanter från andra städer som t ex Göteborg och Stockholm men även en hel del från Danmark
  • Insamling av pengar som skickas utomlands.

Det må så vara att denna rapport endast visar på situationen i Malmö. Men det finns gott om stöd för att tro att situationen, som visar på allt annat än respekt för demokratiska värden,  är likartad i fler  områden i Sverige. Exempelvis i Tensta och Rinkeby vilket framgår av följande artikel, i vilken det dessutom ges exempel på att SD:s islamkritik är fullständigt missuppfattad. http://www.newsmill.se/artikel/2010/03/09/vi-sekul-ra-muslimer-r-lika-utsatta-som-judar-i-malm

Jag har redan nämnt dokumentären Slaget om muslimerna. Jag rekommenderar att ni ser hela dokumentären från början till slut för att få en bra helhetsuppfattning av problematiken med islamism i Sverige, då jag i detta  inlägg bara kan återge en del av allt det som framkommer.

Sammanfattningsvis visar dock dokumentären att det i Sverige idag finns moskéer, organisationer och föreningar som har en islamistisk agenda. Några av dessa föreningar, organisationer och moskéer är välkända och har ett bra anseende, och ledande muslimer inom dem har goda relationer till våra myndigheter och till vår riksdag. Faktum är att våra ledande politiker, till exempel Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin, vänder sig till dessa moskéer och föreningar för rådgivning i frågor som rör muslimer och integration. 

Resultatet av detta blir att det i den rådande integrationspolitiken tas hänsyn till önskemål som har som syfte att islamisera Sveriges muslimer och att anpassa det svenska samhället till ett islamistiskt sätt att leva. http://www.youtube.com/watch?v=qlYl9psGrGM&feature=related För att ge en lite klarare bild av vad som är problematiskt med islamismen följer här några konkreta exempel ur dokumentären, i några fall styrkt även av andra källor.

Mahmoud Aldebe i Sveriges muslimska förbund framförde 2006 krav på särlagstiftning för muslimer. Kraven rörde bland annat äktenskap, skilsmässa, vårdnad av barn samt undervisning av muslimska barn. I efterhand hävdade han att han blivit missförstådd, och det fanns muslimer såväl inom som utanför förbundet som protesterade mot de krav han framförde. Aje Carlbom hävdar däremot att kraven är typiskt islamistiska och visar på en strävan att leva efter Sharia. http://www.youtube.com/watch?v=EGu2dMGGfn4&feature=related http://www.aftonbladet.se/nyheter/article373325.ab

Islamiska förbundet driver Stockholms Moské. I beskrivningen av förbundets verksamhet talas det om demokratiska värden, jämställdhet och integration. Dock gav en av förbundets medlemsföreningar år 1991 ut skriften Att förstå islam. I denna anges att människan ska leva sitt liv enligt lagar givna av Gud, och följande är ett utdrag ur skriften:

Islam ger alla människor ganska bestämda anvisningar, som skall följas i livets alla förhållanden. Anvisningarna är allomfattande och inkluderar moraliska, andliga, sociala, politiska, och ekonomiska sidor av tillvaron. http://www.youtube.com/watch?v=EGu2dMGGfn4&feature=related

Abdirisak Waberi är ordförande i Islamiska förbundet samt i Sveriges Islamiska skolor och är rektor för den muslimska friskolan Römosseskolan i Göteborg. Han finns också, om inget nytt skett på den punkten, med på Moderaternas riksdagslista. I dokumentären säger han följande: ”Den dag det kommer en muslimsk stat nånstans, som säger sig representera… som efterlever profetens traditioner, då får vi se hur det rättssystemet ser ut.” På frågan om han skulle vilja leva i en sådan stat svarar han: ”Definitivt. Som muslim skulle man kunna se på allt omkring en enligt islam.” Lite längre fram i dokumentären säger han: ”Jag är muslim i första hand och vill gärna kunna leva som muslim.” Även Ahmed Al-Mofty, ordförande för Islamiska informationsföreningen och styrelsemedlem i Sveriges muslimska råd anger i dokumentären att det ideala samhället styrs av Koranen. http://www.youtube.com/watch?v=VCV2hu3nM_A&feature=related http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.256844-jamstalldhet-inget-for-m http://www.dn.se/nyheter/valet2010/fa-utrikes-fodda-pa-m-listor-1.1036555

Mohammed Kharraki är ordförande i organisationen Sveriges unga muslimer. Han menar att islam bara är ett politiskt system i viss mån. Detta överensstämmer dock inte med vad som anges i Sveriges unga muslimers skriftliga information om islam:

Islam har fastlagt vissa universella och fundamentala rättigheter för mänskligheten som helhet, vilka ska observeras och respekteras under alla omständigheter, oavsett om en person är bosatt inom den islamiska statens territorium eller utanför det http://www.youtube.com/watch?v=VCV2hu3nM_A&feature=related

Enligt Abdirisak Waberi är det fel av en muslimsk kvinna att inte bära slöja. Sex utanför äktenskapet säger han är förbjudet, och ett sätt att undvika att detta ändå sker är att inte tillåta män och kvinnor att vistas i enrum innan de gift sig med varandra. Han menar också att män och kvinnor inte får dansa med varandra, eller hälsa genom att ta i hand. Ahmed Al-Mofty säger att det inte är tillåtet att ha pojkvän eller flickvän, men att äktenskap rekommenderas så fort myndig ålder uppnåtts. http://www.youtube.com/watch?v=0HaNasPEfS4&feature=related

I Sverige finns 12 muslimska friskolor varav 6 hör till Sveriges islamiska skolor som organiseras av Islamiska förbundet. Som nämnts tidigare är Abdirisak Waberi rektor för en av dessa skolor. Rektorer för två av de övriga friskolorna är styrelseledamöter i Islamiska förbundet. Skolorna ska verka för demokrati, integration och jämställdhet. Trots detta kan man i organisationens skrifter hitta följande:

Mannen ska utföra alla sysslor som sker utanför hemmet

Kvinnan har sina plikter inom hemmet

Mannen är familjens överhuvud http://www.youtube.com/watch?v=0HaNasPEfS4&feature=related

Abdirisak Waberi förtydligar det som anges i texterna genom att säga att ”Mannen ska stå för alla ekonomiska kostnader och skydda familjen. Det är också han som företräder hemmet i samhället.” Ahmed AL-Mofty är av samma åsikt. Han säger att islam visar det som är rätt och det är att mannen ska ha sista ordet i familjen, efter diskussion och dialog. Detta för att mannen beslutar med förstånd medan kvinnan använder känslor. Av den anledningen ska skilsmässa ske på mannens initiativ. Kvinnan kan på grund av sina känslor ta förhastade beslut. Mohammed Kharraki tonar ned att mannen ska vara familjens överhuvud och lyfter fram att mannen och kvinnan ska diskutera med varandra. Dock ger texten i Sveriges unga muslimers skriftliga information en helt annan bild:

I extrema fall, då hustrun beter sig upproriskt, och större skada, såsom skilsmässa, därför är ett troligt alternativ, tillåter den mannen att ge sin fru ett lätt slag som inte får träffa ansiktet, inte orsaka någon fysisk skada på kroppen eller lämna någon form av märke. Detta gör det mer till en symbolisk åtgärd än en straffande. Det kan, i vissa fall, tjäna till att göra hustrun uppmärksam på allvaret om hon skulle fortsätta med sitt oresonliga uppförande http://www.youtube.com/watch?v=0HaNasPEfS4&feature=related

Ahmed AL-Mofty hävdar att han personligen anser att man aldrig ska slå kvinnor. Den kända andlige ledaren Qaradawi har däremot uttalat sig om att det ibland kan vara på sin plats att slå sin fru, och Abdirisak Waberi hävdar att han inte helt och hållet instämmer men att han inte heller säger att det är fel. Detta för att Qaradawi är en lärd man som kan mer om islam än någon i Islamiska förbundet. http://www.youtube.com/watch?v=qlYl9psGrGM&feature=related

Jag lämnar nu dokumentären utan att över huvud taget diskutera de inslag som jag ovan presenterat. Var och en som är läskunnig ser själv att det går stick i stäv med demokrati. Alla människors lika värde ter sig tämligen omöjligt att förena med islamisternas islam. Detta blir än mer uppenbart med hänvisning till den uppmärksamhet  som organisationen Sveriges unga muslimer har väckt under våren. Så sent som i mars i år bjöd de in en föreläsare, Sheik Abdullah Hakim Quick,  som är känd för sin homofientliga inställning. Han har i andra sammanhang skrivit följande som en del av ett tal:

One of the most dangerous groups coming to the surface is the homosexuals. The pomolute is taking over society, and when they take over – know, that the destruction is near!

…and they asked me what the islamic position was, and i said that the punishment is death, and that i will not change this religion. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?ProgramId=1646&Artikel=3578989

Som en följd av detta, och av att även andra religiösa ungdomsorganisationer visat sig ha en mer eller mindre fientlig eller diskriminerande inställning (dock inte något så magstarkt som att HBT-personer ska dödas när det gäller de andra organisationernas inställning) till HBT-personer, har det framförts krav på att dra in de statliga bidrag som icke demokratiska ungdomsorganisationer tar emot. För Sveriges unga muslimer handlar det om 464 560 kronor innevarande år. http://www.qx.se/samhalle/14298/statliga-bidrag-ifragasatts-av-rfslungdom http://www.youtube.com/watch?v=xiee2bXeNGs&feature=related

Man kan tycka att listan på odemokratiska inslag inom islam snart borde vara färdig, men jag har ännu mer att ta upp. Till detta hör det som redan nämnts angående den muslimska kvinnans klädsel, det vill säga att hon ska bära slöja. Nazia Rafi i Malmö har i Kristianstadsbladet förklarat och försvarat varför många muslimska kvinnor täcker sig med slöja. Jag citerar henne:

Slöjan och avskiljandet av könen är nog det mest förvirrande och det mest besvärligas för västsamhället att acceptera. Det är för att man har en felaktig föreställning om att bära slöjan är en stor börda tvingad på en muslimsk kvinna. När egentligen själva poängen med slöjan är motsatsen. Att skydda en kvinna och skänka henne frihet från många olika sociala skador.

Islams filosofi baseras på att ”förhindring är bättre än botemedlet”. Så avskiljandet av könen är föreskrivet på grund av att situationer som inte går att kontrollera efteråt, inte ska utvecklas i första hand. På det viset kan erosion av moraliska värden förhindras och samhället kan räddas från problem som äktenskapsbrott, tonåringars graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar etcetera.

Den fysiska beklädnaden är endast första steget till att utveckla slöjan och rena sig själv. Den sanna och riktiga slöjan uppnås när beslöjandet utvecklas till en mans/kvinnans tankar och själ. När hon når en högre andlig status önskar hon täcka sig ännu mer av sin fria vilja så att hon kan utvecklas ännu mer andligen. 

Låt oss ta en närmare titt på citaten från Nazia Rafis insändare.  I dessa framgår att syftet med slöja till stor del är att förhindra sådant som exempelvis otrohet och spridande av sexuellt överförbara sjukdomar.

Enligt mitt synsätt är detta ett alldeles vansinnigt sätt att motivera slöja eller annan täckande klädsel såsom till exempel burka.

Jag anser att det bästa sättet att förhindra otrohet är att ha förmåga att kontrollera sig själv. Otrohet är inget som bara inträffar av en händelse, det kräver aktiva beslut från två tänkande människor. Inte heller sexuellt överförbara sjukdomar förhindras genom bärandet av slöja. Däremot är avhållsamhet eller användning av kondom ett bra skydd mot dessa sjukdomar. Det finns alltså ingen som helst logik i detta med att bära slöja.

Jag vet att det finns gott om personer som menar att så länge en muslimsk kvinna själv väljer att täcka sig så är det inget vi ska lägga oss i. Jag däremot hävdar att det finns goda skäl för oss att lägga oss i detta. Anledningen är att det är ganska självklart att muslimska kvinnor försvarar slöjan. Abdirisak Waberi har upplyst oss om att en god muslimsk kvinna bär slöja, och i ett samhälle där detta är en utbredd åsikt  sätter det sin prägel på vilka värderingar människor får. För den muslimska kvinnan blir alltså slöjan något helt naturligt, något som inte ifrågasätts för att det är en naturlig del av vardagen och något som hon fått lära sig är rätt att bära. Tar hon av slöjan är hon en dålig kvinna.

Trots att många muslimska kvinnor försvarar slöjan, eller burka eller niqab för den delen, kan jag därför inte se täckandet som annat än ett tydligt tecken på ett patriarkalt och i allra högsta grad förtryckande tankesätt.

Vi har idag en omfattande feministisk verksamhet i Sverige. Det talas om genus och maktstrukturer sprungna ur ett patriarkalt samhälle, i förskolor och skolor införs genuspedagogik (som ibland går alldeles överstyr) i syfte att pojkar och flickor på alla sätt ska behandlas och ibland (trots att det är omöjligt) även bli lika. I genusvetenskapens kölvatten lägger sig samhället i vilka leksaker våra barn ska leka med i förskolan, det lägger sig i vem som ska ta ut föräldraledighet och vem som ska få jobbet som chef, Anna eller Pelle.

Men när det gäller muslimska kvinnors livssituation lägger sig samhället knappast i alls. Helt plötsligt är det istället upp till den muslimska kvinnan själv att ta strid mot ett djupgående förtryck! Jag ska vara ärlig och säga vad jag anser, nämligen att det är ett svek mot muslimska kvinnor, ett svek som stinker lång väg!

Det är inte slut än. Tvärtom fortsätter jag nu med att ta upp åsikts – och yttrandefrihet, vilket många gånger aktualiserats i samband med islam. Som ett högaktuellt exempel kan nämnas Lars Vilks och det han utsatts för som en följd av att hans konst nu i flera år gjort många muslimer upprörda. Teckningen som skapat sådant rabalder kan ses via denna länk: http://kulturbloggen.com/?p=18345

Ehsan Ul Haq Qureshi är en av de muslimer som valt att genom en demonstration utan inslag av våld protestera mot Lars Vilks teckning och mot den övriga konst som han visat upp. Han motiverar protesterna med följande ord:

Vi vill uppmärksamma att det är skillnad på hädelse och yttrandefrihet. För muslimer är Muhammed helig och det borde respekteras. http://www.dn.se/nyheter/sverige/demonstration-i-norrkoping-mot-lars-vilks-muhammedhundar-1.1109193

Var och en som förstått den fulla innebörden av yttrandefrihet förstår omedelbart att resonemanget inte håller. Det Ehsan Al Haq Qureshi faktiskt säger är att vi får yttra vad vi vill så länge inte någon är av annan åsikt eller tar illa upp. Men vad är det yttrandefriheten ska garantera oss, om inte just rätten att uttrycka något som andra inte håller med om eller rent av har något emot?

Även om Ehsan Al Haq Qureshi har en lustig syn på yttrandefrihet så får man vara tacksam att han anser att våld inte är rätt sätt att vinna gehör för sin åsikt. Tyvärr har långt ifrån alla samma inställning till våld och hot om våld, vilket Lars Vilks fått erfara. Via länken nedan kan man se videoklipp som visar vad som hände när Lars Vilks besökte Uppsala Universitet i våras: http://affes.wordpress.com/2010/05/16/visa-respekt-din-javla-griiiis/

Detta är dock bara en droppe i havet. Lars Vilks har dessutom mordhotats och det har protesterats runt om i världen som en följd av hans teckning. http://www.youtube.com/watch?v=zjxMYDRMuXs http://www.dn.se/nyheter/sverige/vilks-bild-publiceras-i-flera-medier-1.1058825http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6752607.ab

Något som aldrig får glömmas är att Theo van Gogh mördades efter att ha gjort filmen Submission, som handlar om det förtryck av kvinnor som sker i islams namn. Ayaan Hirshi Ali, som skrev manus till filmen, mordhotades. http://www.youtube.com/watch?v=q6Wrhivp7eQ&feature=player_embedded

En annan person som råkat illa ut är Salman Rushdi. Även han har mordhotats som en följd av att han nyttjat yttrandefriheten. En yttrandefrihet som han ser ett större hot mot idag än när han publicerade sin bok Satansverserna 1988. http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=214440

Författaren Taslima Nasrin är ytterligare en person som mottagit hot från muslimer. http://ltz.se/kultur/kulturnytt/1.1803820-taslima-nasrin-plagad-av-exilen

Något som jag ser som mycket skrämmande, och som tagits alldeles för lätt på, är de förföljelser av judar som en del muslimer i Sverige idag ägnar sig åt.  I det videoklipp som jag länkar till sist i detta stycke kan man se hur muslimer i Malmö, där förföljelserna främst uppmärksammats, skanderar ”Khaybar, Khaybar ya Yahud!”. Detta är en traditionell arabisk ramsa som syftar på profeten Mohammeds krig mot judarna på 600 – talet. Ett krig som slutade med en massaker på den judiska befolkningen. http://www.youtube.com/watch?v=qMP0_DMaIjU&feature=player_embedded

Förföljelserna av judar har inte begränsats till den isolerade händelse som visas i videoklippet, utan är en del av vardagen för många judar i Malmö. Det har gått så långt att flera judiska familjer inte sett något annat val än att flytta till annan ort.

Detta är en ren och skär skandal i ett land som hävdar alla människors lika värde, i ett land som tar emot människor som flytt undan religiöst och politiskt förtryck.

Trots detta har reaktionerna från ledande politiker varit skrämmande svaga. Integrationsminister Nyamko Sabunis agerande i samband med händelserna i Malmö kan ni läsa om i mitt tidigare inlägg En bestört integrationsminister. Kommunalrådet Illmar Reeplau i Malmö har även han brustit i sitt agerande vilket följande länkar visar: http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article6683017.ab http://www.skanskan.se/article/20100127/MALMO/701269748/1057 http://www.dn.se/nyheter/sverige/reepalu-jag-har-vetat-for-lite-1.1052189

I ett tidigare inlägg nämnde jag personliga upplevelser, erfarenheter som jag fått genom att föra diskussioner med muslimer, främst då kvinnor. Som väntat fick jag ta emot kritik för detta, eftersom det jag beskrev var subjektivt och knappast kan beskriva hela sanningen. Trots detta tänker jag ta upp mina personliga erfarenheter igen. Jag försöker inte påstå att mina upplevelser ger en objektiv och generaliserbar sanning. Men de kan ge en inblick i en liten del av vad som sker i samhället just nu. Erfarenheterna är inte allmängiltiga, de är bundna till alltför få personer och till en begränsad region av Sverige . Men de berättelser jag tagit del av är ju inte mindre verkliga för det. Tvärtom beskriver de det vardagliga livet för ett okänt antal muslimska kvinnor i det så kallade jämställda Sverige som värnar allas lika värde.Hur bra Sverige lyckas med detta tycker jag att ni som läser ska ifrågasätta när jag nu i kortfattad punktform återger några kvinnors berättelser och några av mina egna upplevelser.

  • Ung icke troende muslimsk kvinna säger: ”Islam är en religion skriven av män och tolkad av män. Det är därför vi kvinnor blir så förtryckta.”
  • Ung muslimsk kvinna (som med avseende på klädsel har ett typiskt västerländskt yttre och därför inte ger intryck av att vara djupt troende muslim) uttalar sig i en diskussion kring abort och våldtäkt: ”Ja, om vi bli våldtagna har vi rätt till abort, men inte annars.” ”Om man blir våldtagen av sin man? Ja men sånt finns inte, det är inget vi över huvud taget talar om. Om man har problem i äktenskapet, om man inte kan komma överens, ja då får man be om skilsmässa.” Hennes ord gav upphov till instämmande nickningar från övriga muslimska kvinnor i rummet.
  • Gift muslimsk man i 30-årsåldern, pappa till ett några månader gammalt barn, berättar om sin hemsituation: ”Jag blir så arg. Barnet skriker och skriker på nätterna så att jag inte kan sova, och då orkar jag inte med på dagarna. Det är hopplöst, jag har sån press på mig och måste klara det här men fast jag säger till min fru, fast jag blir så arg, så fortsätter barnet att skrika.”
  • Medelålders muslimsk kvinna utan slöja, iklädd kortärmat och shorts, uttalar sig om sin klädsel: ” Jag bär inte slöja, men det är för att min man inte är så svartsjuk. Han accepterar att jag går utan slöja, och att jag visar armarna och en del av benen. Så är det inte för alla men jag har tur, för min man är som sagt inte så svartsjuk.” Samma kvinna angående varför slöja ska bäras: ”Det är för att håret ses som…vad kallas det… sexigt, det kan locka.”
  • Medelålders muslimsk kvinna om rökning: ”Jag tycker att det är så gott att ta en cigarett ibland, men när min man röker och jag frågar om jag också får ta en cigarett säger han nej. Så jag brukar passa på att röka ibland när han inte är hemma.”
  • Medelålders muslimsk kvinna om att vara mamma och prata om hur barn blir till: ”Min son kom till mig för några dagar sen och frågade hur han hade kommit in i min mage. Jag kunde ju inte svara på det, i min kultur är det inte tillåtet för mig att prata om sånt. Jag funderade på att säga till honom att prata med sin pappa om det, men istället hittade jag på en historia. Men efter några dagar kom min son till mig och sa att han hade fått veta från andra hur han hade hamnat i min mage. Då var jag ju tvungen att erkänna att det han hört stämde.”
  • Ung muslimsk kvinna som valt att leva enligt västerländska värderingar berättar om hur hennes familj blir bemött av grannar: ”Jag ställer till det för dem, genom att jag går klädd som alla andra svenska tjejer och dessutom går ut själv. Grannarna säger ofta till pappa att det är fel, han får många klagomål. Men min pappa är bra, han är stark, han försvarar mig och låter mig leva som andra svenskar.”
  • Det är varm sommardag. Jag är iklädd vanlig sommarklädsel, det vill säga linne och kjol. Pratar om värmen med en ung muslimsk kvinna som täcker allt utom ansikte och händer. Hon säger att hon lider av värmen, och ger mig sedan en granskande blick uppifrån och ned och upp igen. Säger, samtidigt som hon med fast blick ser mig i ögonen: ”Men jag täcker mig ju.” Så som jag tolkade hennes sätt att se på mig och hennes tonfall var det kritik mot min klädsel inbäddad i hennes ord.

Till de av er som nu tänker hävda att jag på något sätt är fientligt inställd mot dessa personer, för att jag reagerar starkt på vad de berättar för mig , vill jag på en gång säga att ni är väldigt fel ute. Tvärtom har jag en bra relation som gränsar till vänskap med några av kvinnorna. Vi pratar och skrattar med varandra, bryr oss om varandra och kramar om varandra då och då, och mitt hjärta blöder när jag hör dem berätta om sina livssituationer.

Jag känner att jag nu behöver börja på att knyta ihop säcken. Jag har gett en mängd exempel på att islam och demokrati är en kombination som skär sig, och då har jag ändå bara skummat på ytan. För den som är intresserad är det bara att fortsätta sätta sig in i detta, det finns hur mycket mer som helst värt att belysa, men jag kan omöjligt ta upp precis allt.  Jag väljer nu att gå vidare till det som jag än så länge inte skrivit så mycket om, och det är den pågående islamiseringen av det svenska samhället. En diskussion kring detta får avsluta detta långa inlägg.

Jag har tidigare i texten nämnt att de organisationer, föreningar och moskéer som har gott anseende och goda relationer till våra ledande politiker lyckas få gehör för sin islamistiska agenda genom att denna sätter prägel på integrationspolitiken. I sammanhanget känns det därför viktigt att belysa att integration i Svenska Akademiens ordlista definieras med att ”sammanföra till en helhet”. Det innebär i realiteten att den svenska kulturen till en del ska anpassas till de andra kulturer som idag finns i Sverige, istället för att andra kulturer ensidigt ska anpassas till den svenska. En följd av detta är att svensk kultur ska anpassas till ett islamistiskt levnadssätt eftersom ett sådant satt sin prägel på integrationspolitiken.  Var och får bilda sin egen uppfattning om detta men jag motsätter mig det utav hela min själ!

Jag har nämnt den passivitet som politiker uppvisat inför förföljelser av judar. Jag har nämnt att man mitt i en kamp för jämställdhet väljer att svika muslimska kvinnor och lägger ansvaret för deras frigörelse på dem själva. Utöver detta ser vi i Sverige idag att islam tar allt mer plats i det offentliga rummet. Det blir allt vanligare att muslimer känner sig kränkta på grund av exempelvis klädselregler på arbetsplatser, och detta resulterar gång på gång i rättsliga processer som inte kan ses som annat än en önskan om att anpassa samhället till islams levnadsregler. En önskan som i många fall får gehör. Inom SFI har det uppdagats att kvinnor utsätts för diskriminering i religionens namn, då muslimska män tvingar dem att sitta längst bak i klassrummet och inte låter dem tala för sig själva. Badhus i flera av Sveriges kommuner har infört särskilda badtider för kvinnor, som en eftergift för islams  föga jämställda krav på avskiljande av könen. Moskéer, som vi vet kan ha en islamistisk agenda, byggs i allt fler kommuner och ges fullt stöd av de politiker som bestämmer. Butiker som säljer halalkött dyker upp i var och varannan kommun, och inom kommunal verksamhet finns ofta alternativ kost för muslimer som inte äter fläskkött eller endast halalslaktat kött. Muslimska råd och jurister specialiserade inom islamisk arvsrätt är med och skipar rättvisa parallellt med svenska rättsinstanser. Islamister med en skrämmande kvinnosyn kandiderar till vår riksdag. Det finns en uppsjö av källor som kan styrka det jag här skrivit, och jag kan omöjligt hänvisa till alla. Dock ger jag exempel genom ett fåtal länkar: http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kulturdebatt/med-tackta-ansikten-kan-vi-inte-motas_5205649.svd http://www.gp.se/nyheter/halland/1.329560-burger-king-anmals-till-do http://www.sydsvenskan.se/malmo/article19668/Muslimskt-rad-skipar-parallell-rattvisa.html http://www.svd.se/nyheter/inrikes/staten-stams-efter-dom-om-sloja_4685595.svd http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=704546 http://helahalsingland.se/soderhamn/soderhamnc/1.1758596-damernas-dopparedag- http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sarskilda-badpass-for-kvinnor_2533309.svd http://realtid.se/ArticlePages/201002/05/20100205141656_Realtid967/20100205141656_Realtid967.dbp.asp http://www.familjeradgivningsbyra.se/verksamheten.html http://www.skovdemoske.org/default.asp?itemID=188&itemTitle=Huvudsidan http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.554295-2012-kan-slakthuset-forvandlas-till-moske http://www.trelleborgsallehanda.se/trelleborg/article896651/Halalslakt-gor-ingen-skillnad.html

Med tanke på hur illa ställt det är med de demokratiska värdena inom islam i dess islamistiska form måste jag utifrån det som jag redogjort för i detta inlägg ställa mig frågan vad det är som sker egentligen.

Hur kan vår riksdag och regering föra en integrationspolitik som får till resultat att samhället steg för steg, bit för bit,  islamiseras och därmed blir allt mer odemokratiskt?

Så länge religion är en privat angelägenhet ser jag inga som helst problem med det. Men är det rimligt att vi i ett sekulariserat samhälle ska anpassa det offentliga allt mer till en religion som går stick i stäv med vårt samhälles grundläggande värderingar och som hotar de fri – och rättigheter som formulerats i vår grundlag?

Nej, jag tycker inte det. Faktum är att det för mig är obegripligt, och ett uppenbart hot mot demokratin!

Jag tänker också på hur vi människor influerar varandra, hur våra normer och värderingar skapas i sociala sammanhang. Och det jag ser framför mig skrämmer mig. I många områden i Sverige är såväl infödda svenskar som icke-muslimer en minoritet. Min egen dotter var, som infödd svensk, i minoritet i sin förskola under flera år. Majoriteten av barnen i hennes förskola kom från muslimska familjer. För många andra barn är det så idag, precis som det då var för min dotter. Att de som icke-muslimer är i minoritet i sina förskolor och skolor.

Vad kommer detta att innebära för samhället och våra barn, på sikt? Jag kan bara spekulera, men är det inte troligt att de normer och värderingar som kommer att växa fram under samhällets framtida utveckling är präglade av islamistiska värderingar i de områden av Sverige där den muslimska befolkningen är i majoritet och där islamistiska värderingar enligt källor styr över befolkningen? Områden som med den nuvarande massiva invandringen blir allt fler.

Om en svensk flickas vänner till 90 % är muslimer, hur många av dem kommer då från hem med islamistiska värderingar? Om det är en majoritet av vännerna som har sådana värderingar, är det då inte troligt att flickan riskerar att influeras mer av islamistiska värderingar än av svenska värderingar? Finns det inte en stor risk att flickan får lära sig av sina vänner att hon bör täcka sitt hår för att inte utgöra en lockelse för män? Finns det inte en viss risk att hon i vuxen ålder kommer att se det som sitt eget fel om hennes man slår henne när hon ”är oresonlig”? Finns det inte en viss risk att hon kommer att se det som normalt att bli utsatt för våldtäkt inom äktenskapet, om så gott som alla hennes vänner och klasskamrater har den åsikten? Hur mycket kan man som förälder vara en motvikt till dylika värderingar, när föräldrarnas värderingar är de som skiljer sig från mängdens och representerar en minoritets värderingar?

Jag har inget facit i handen, jag kan inte förutspå framtiden. Jag kan bara spekulera. Men jag ser en alltför stor risk att det kan bli på just detta sätt, i ett worst case scenario. Och det är förstås inte bara en enskild flicka i ett enskilt område i Sverige som kommer att drabbas. Det gör också alla andra i såväl hennes som framtida generationer. För att inte tala om de som är allra mest utsatta, nämligen de sekulariserade eller icke troende muslimer  som flytt till Sverige undan religiöst förtryck och nu istället utsätts för det i de segregerade områden där de bor.

En sådan samhällsutveckling tänker jag som politiskt aktiv göra vad jag kan för att förhindra, oavsett hur många gånger jag blir kallad för rasist, fascist, nazist, islamofob, kulturrasist, främlingsfientlig, odemokratisk, fördomsfull, okunnig, käring, slyna och allt vad det nu är jag blir kallad. Oavsett vilka åsiktsregister jag hamnar i och hur många subtila hot av våldsam eller sexuell karaktär som jag får ta emot.

Jag vet vad  jag står för. Nämligen demokrati och alla människors lika värde. Och det är värt att kämpa för! Förhoppningsvis har några av er som tidigare var mina motståndare nu börjat förstå mina ställningstaganden bättre. Om inte så kan jag bara beklaga.

Relaterat: En ny svensk modell, Muslimska brödraskapet, Islamisering – ett påhitt?,

Sevärt: