Pressmeddelande från SD Eskilstuna:

Enligt den reviderade versionen av Lpfö 98 ska förskolan ”…medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål.” I Skolverkets allmänna råd från 2005 förtydligas förskolans uppdrag när det gäller modersmålsstöd:

Kommunen bör verka för att alla förskolors arbete präglas av ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer ses som en tillgång samt särskilt uppmärksamma att barn med annat modersmål än svenska erbjuds kontinuerligt modersmålsstöd.

Det är viktigt att personalen ser till att arbetet med att stödja barns modersmål och det svenska språket integreras i den dagliga verksamheten samt att stödet ges så tidigt som möjligt.

På Eskilstuna kommuns hemsida anges vidare att ”Alla barn… som talar ett annat språk än svenska hemma kan få stöd i sitt modersmål i förskolan…”

Formuleringar såsom medverka till, kan få och särskilt uppmärksamma tolkas av oss i SD som att kommunen i den mån det är möjligt ska erbjuda modersmålsstöd, men att det inte föreligger ett tvång enligt lag att finansiera stödet när pengar inte finns. Vi i SD ifrågasätter nämligen om kommunen verkligen har de ekonomiska resurser som krävs för att i dagsläget kunna erbjuda modersmålsstöd i förskolan, och kommer fram till att svaret är nej, dessa resurser finns inte. Tvärtom visar en prognos att Eskilstunas grundskolor kommer att gå back med ca 12,7 miljoner kronor innevarande år, och att det kan komma att leda till att lärare sägs upp. Detta i ett läge då lärartätheten i jämförelse med riket redan är låg och det finns ett behov av fler, inte färre, lärare.

Inte nog med detta. De elever i Eskilstuna vars föräldrar har låg utbildningsnivå ligger klart under rikssnittet när det gäller kunskapsresultat, samtidigt som elever med invandrarbakgrund når över rikssnittet när det gäller kunskapsresultat. De satsningar som gjorts under senare år har alltså stärkt en grupp, samtidigt som andra blivit utan det stöd som de så tydligt behöver. Undersökningar pekar också på att eleverna i Eskilstunas högstadie – och gymnasieskolor psykosocialt sett mår allt sämre. Dessutom krävs satsningar för att nå kommunens senarelagda målsättning om att minska storleken på barngrupperna i förskolan.

Av dessa anledningar kommer vi i årsplanen för 2012 att prioritera bort de nästan 4 miljoner kronor som kommunen årligen avsätter till 10 lärare som ger modersmålsstöd i 14 språk i förskolan. Stödet för finskan låter vi dock kvarstå, eftersom kommunen är finskt förvaltningsområde och enligt lag måste erbjuda möjlighet att tala finska.

Istället vill vi låta dessa pengar gå till ämneslärare i grundskola och gymnasium, samt till kuratorer. Detta för att behovet enligt oss är akut. Långt mer akut än modersmålsstöd i förskolan. Säkerligen finns det andra, och kostnadsfria, sätt för kommunen att medverka till att barnen får möjlighet att utveckla modersmålet. Kanske genom föräldrasamverkan eller ideella insatser, eller genom att erbjuda stödet mot en viss avgift.

Det finns ytterligare skäl till att vi gör denna prioritering, och det är dels att vi ställer oss starkt kritiska till att barn med invandrarbakgrund redan i förskoleåldern, genom modersmålsstödet, pekas ut som avvikande från etniskt svenska barn. Genom att ge barn olika möjligheter och olika bemötande baserat på etnicitet skapas just det ”vi och dem – tänkande” som vi alla vill motverka.

Dessutom väljer vi att prioritera bort modersmålstödet på grund av den forskning som ger starka skäl att tvivla på den allmänt rådande uppfattningen att tvåspråkighet leder till bättre förmåga att lära sig ett nytt språk, samt till bättre kunskaper i majoritetsspråket och bättre skolresultat även i andra ämnen. Som exempel kan nämnas en nyligen utförd studie vid Göteborgs Universitet som faktiskt visade att tvåspråkighet kan ha en negativ effekt på vidare språkinlärning, samt en studie som utförts av danska AKF, kommunernas forskningsenhet. Följande citat kan också vara värda att läsa och följa upp för den som vill veta mer om den forskning som finns inom ämnet:

Man hänvisar till ”enig forskning” som sägs visa att barn med ofullständigt modersmål inte kan ta till sig ett andraspråk. I verkligheten är internationellt ledande tvåspråksforskare djupt oense i frågan. Enligt Lars Åberg (Sydsvenska dagbladet 19/3-05) följer Sverige Wayne Thomas och Virginia Collier från George Mason University i Virginia, hårt kritiserade för att deras material rymmer för många generaliseringar, bortser från socioekonomiska faktorers betydelse, laborerar med påhittade diagram, fallstudier utan kontrollgrupper – förutom att det inte är samma barn som följs under någon längre tid (James Crawford, chef för National Association for Bilingual Education i Washington, Christine Rossel vid Boston University).” Källa: Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap, DN 2006-04-19.

Ja, en ofta upprepad myt, det är den här idén att man bygger alla språk på sitt modersmål, som om man skulle ha en grund säger man ofta då i modersmålet, så bygger man de andra språken genom att översätta från modersmålet. Det där är en myt. Det finns ingen studie som har visat att det skulle finnas något kausalt samband med modersmålet. Inget orsakssammanhang, inte att modersmålet skulle ge ett bättre språk. Andraspråket blir inte bättre om modersmålet är bra. Källa: Gisela Håkansson, professor i allmän språkvetenskap i Lund. Vetenskapsradion – språket, söndag den 6 juni 2004.

Mer: ekuriren, Skollagen, DN,

Annonser