Idag har något alldeles ohyggligt uppmärksammats i media. Det handlar om aborter, och om foster som får ligga och självdö efter förlossningen. En sjuksköterska berättar om detta i Dagens Medicin:

– Olika foster är olika livsdugliga. I år har vi haft två aborter, en i vecka 18 och den andra i vecka 22, där fostren fortfarande levde när de kom ut. De andades och rörde på sig i upp till en timme efteråt.

– Det känns fruktansvärt att låta fullt friska foster ligga och dö framför våra ögon, men vi kan ingenting göra. Eller rättare sagt: vi får inte göra någonting. I så fall bryter vi mot lagen.

Det är verkligen fullständigt horribelt. Det handlar alltså om foster som är 18 respektive 22 veckor gamla. Hur pass väl utvecklade är foster vid dessa tidpunkter i graviditeten? Det får vi veta genom att läsa i boken Gravid (2004)som getts ut av Albert Bonniers förlag. Så här står det:

Vecka 18 i din graviditet. Barnet är 16 veckor gammalt.

Ditt barn är 12,5-14 cm långt från huvud till stjärt och väger omkring 200 g.

Nu går ditt barn in i sin mest aktiva period. Hon eller han vrider och vänder på sig, slår och sparkar och kör rejäla träningspass.

Lungorna växer snabbt och i dem börjar små luftblåsor som kallas alveoler, eller lungblåsor, att utvecklas. Fingrar och tår ser alltmer färdiga ut, och de virvlar och vindlingar som utgör barnets unika fingeravtryck börjar framträda. Ögonen ligger nu i rätt läge. Barnbeck, som utgör barnets första avföring, börjar samlas i tarmen. Om barnet är en pojke bildas prostatan nu.

Vecka 22 i din graviditet. Barnet är 20 veckor gammalt.

Ditt barn är ca 19 cm långt från huvud till stjärt och väger omkring 500 g.

Barnet har fått svettkörtlar och huden är inte längre lika genomskinlig, även om man fortfarande kan se blodkärlen. Fingernaglarna är fullt utvecklade och fortsätter att växa. Om barnet är en pojke börjar testiklarna sjunka ner från buken till pungen. Det har redan bildats förstadier till spermier i pungen.

Barnets hjärna växer nu mycket snabbt, särskilt en del vid namn germinal matrix som ligger mitt i hjärnan och har till uppgift att tillverka hjärnceller. Denna del försvinner efter födseln, men barnets hjärna fortsätter att växa fram till fem års ålder.

Vad har hänt under veckorna där emellan? Jo, bland annat så har nerverna täckts med det myelin som gör att nervsignaler skickas snabbare och möjliggör koordinerade och balanserade rörelser. Nervceller som hör till sinnesorganen har utvecklats i sina hjärncentra. Barnet kan både höra och känna igen moderns röst. Hos flickfoster har ca två miljoner ägganlag bildats i äggstockarna. Tack vare att nervsystem och muskler blivit tillräckligt välutvecklade kan barnet röra sig ordentligt genom att t ex sträcka på armar och ben. Barnet har en så pass väl utvecklad matsmältningsapparat att han eller hon kan tillgodogöra sig vatten ur fostervattnet. Tungan har fått smaklökar och nervsystemet är så pass väl utvecklat att barnet har fått känsel. Ultraljudsbilder visar ibland hur barn i vecka 21 både suger på tummen och smeker sig själva i ansiktet.

Detta är alltså utvecklingsstadiet hos de foster som aborteras så sent som mellan vecka 18-22. Det handlar inte om embryon, om en liten cellklump. Det handlar om väl utvecklade foster som redan är väl differentierade, som har sinnesfunktioner, som kan röra sig och uppfatta sin omgivning. DET HANDLAR OM LEVANDE INDIVIDER!! Och man försvarar abort av dessa små människor med att kvinnan har rätt att bestämma över sin egen kropp.

Förvisso ska kvinnan ha rätt att bestämma över sin egen kropp. Men vilken rätt har de aborterade barnen (som också skulle ha kunnat växa upp till kvinnor med ”rätt att bestämma över sin egen kropp”) till att bestämma över SINA kroppar och SINA liv?

I SvD och Aftonbladet står följande att läsa:

Kristina Gemzell Danielsson, professor i gynekologi på Karolinska institutet i Solna, berättar att medicinska aborter i Sverige är ”mycket säkra”, även om de utförs sent.

– Medicineringen framkallar sammandragningar och det är de som dödar fostret. Att foster överlever en abort är extremt ovanligt och i teorin ska det inte kunna hända så tidigt som i vecka 18. Samtidigt går det aldrig att vara hundraprocentigt säker inom medicinen. Det man kan spekulera i är om fostrets datering i dessa fall varit korrekt, säger hon till Dagens Medicin.

Fostren som alltså är väl utvecklade vid den aktuella tidpunkten, foster som har väl utvecklad känsel och som redan känner igen mammas röst, dödas alltså av livmodersammandragningarna när allt går som det ska. Eller så får de ligga och självdö efter förlossningen.

Det är grymt, det är oetiskt, det är horribelt… och det är ofattbart att vi har en lagstiftning som tillåter detta!! Med tanke på hur väl utvecklade fostren är borde gränsen för fri abort, som idag går vid vecka 18, sänkas. Man borde även se över hur pass långt fram i graviditeten som Socialstyrelsen ska kunna bevilja abort. I vecka 22 är graviditeten enligt mig alldeles för långt gången. Särskilt viktigt kan detta tyckas vara med tanke på att det finns barn som fötts så tidigt som i vecka 21 och överlevt, och med tanke på just det som påpekas av Kristina Gemzell Danielsson, nämligen att fostrens datering kan vara oriktig. Om denna felar och vi tillåter abort i det som vi tror är vecka 22, kan det alltså handla om exempelvis vecka 26. Så långt fram i graviditeten kan barnet röra sig i takt till musik…

Avslutningsvis måste det ifrågasättas hur många av de aborter som utförs årligen i Sverige (ca 37 500 varav 355 efter vecka 18 år 2009) som verkligen hade behövt utföras om inställningen till aborter varit en annan. Hur många barn aborteras på grund av allvarliga sjukdomar eller skador? Hur många barn aborteras på grund av att kvinnan våldtagits och därmed inte kunnat skydda sig mot oönskad graviditet? Hur många barn aborteras på grund av andra mer eller mindre tvingande och fullt förståeliga skäl? Hur många av de kvinnor som väljer att göra abort gör det för att de, trots korrekt användning av preventivmedel,  blivit gravida mot sin önskan? Och hur många använder abort som ett ”sent” preventivmedel, för att de inte i stundens hetta tänkte på att med varje rättighet följer en skyldighet? I detta fall en skyldighet att undvika oönskad graviditet, om det sedan ska kunna hävdas en rätt till att bestämma över den egna kroppen. För bestämmer över den egna kroppen gör man faktiskt även när man tar risken att bli gravid genom att avstå från att använda preventivmedel.

I den stunden då man väljer att avstå från preventivmedel har man gjort ett val. Och det är inte rätt att det är fostren, de små människorna som redan i livmodern är unika individer, som ska få ta konsekvenserna!

Mer: Pressmeddelande från SD, Statistik om aborter, VästerviksTidningen, SvD

Relaterat: Fortsatt debatt om aborter, Diskussion om argumentationen kring abortfrågan, Fortsatt debatt om abortlagstiftningen behövsSD-Kvinnors aktiviteter under Almedalsveckan.