Idag har vi i SD Södermanland lämnat in vår årsplan för 2012 till landstinget. Den kan läsas nedan, eller som pdf – fil: Sverigedemokraterna Södermanland. Årsplan 2012

Orkar du inte läsa hela årsplanen så beskrivs annars det viktigaste i detta korta pressmeddelande:

 

SD säger nej till subventionerad vård för illegala invandrare.

SD Södermanland har nu presenterat sin landstingsbudget för 2012, och en av de besparingar som anges är att partiet säger nej till att illegala invandrare ska erbjudas subventionerad vård.
 
– Akutsjukvård ska självklart erbjudas alla som är i behov av det, men det är inte acceptabelt att människor som uppehåller sig illegalt i landet och därmed inte bidrar till välfärden ska få ta del av den övriga vården till subventionerade kostnader, säger Adam Marttinen, partiets gruppledare.

SD föreslår också att 10 miljoner kronor förs över från Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet till Länssjukvårdsnämnden, med motiveringen att det är viktigare att prioritera pengar till kvalitativt god vård. Omkring 6 miljoner kronor ska istället gå utbildning av ett 20-tal specialistsjuksköterskor, och resten av pengarna ska gå till ökad läkartäthet och andra satsningar inom vården.
 
Tillskottet till vården innebär en nedskärning på stöd till kulturverksamheter som endast har ett fåtal utövare och som inte i hög utsträckning kommer allmänheten till del, och genom att stöd till folkhögskoleverksamhet och annan utbildningsverksamhet som inte gynnar landstingets kärnverksamhet tas bort. Stöd till att värna och framhålla kulturarvet prioriteras dock, och berörs inte av nedskärningarna.
 
Vidare föreslår SD att det införs krav på goda kunskaper i svenska språket för alla anställda inom landstinget. Framförallt av patientsäkerhetsskäl, men också för att effektivisera organisationen. Dessutom säger partiet nej till alla former av kvotering och menar att tjänster ska tillsättas efter kompetens och inget annat, även detta i syfte att effektivisera organisationen. SD vill också se ökade insatser för att förebygga och åtgärda alla former av våld, sexualiserat våld och hedersrelaterat våld, även då detta inte förekommer i nära relationer och oavsett om den som drabbas är man eller kvinna.

SVERIGEDEMOKRATERNA SÖDERMANLAND

ÅRSPLAN 2012

1.    Vision

Vår vision är ett långsiktigt hållbart samhälle i vilket alla människor har goda livsvillkor. En vitaliserad demokrati och en stärkt solidaritet ser vi som förutsättningar för detta.

Ett Södermanland som är inkluderande, och som kännetecknas av respekt för människors olikheter, är starkt framträdande i vår vision. Olika former av diskriminering eller positiv särbehandling på grund av kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religiös åsikt, politisk åsikt eller etnicitet finns det inte plats för i vår vision. Vi är alla individer med samma rättigheter och skyldigheter och ska bemötas som just individer, inte som tillhörande ett kollektiv.

I vår vision får alla medborgare ett bra bemötande och en kvalitativt god vård när behovet uppstår, utan onödiga och plågsamma dröjsmål.

De som idag är på sin ålders höst har byggt upp det samhälle som vi som är yngre lever i. De har gett oss livet, gett oss kärlek och uppfostran, byggt upp vårt välfärdssamhälle. I vår vision visar vi uppskattning för allt som den äldre generationen gjort för oss, genom att i all verksamhet inom landstinget erbjuda ett i alla avseenden värdigt bemötande, en god tillgänglighet och sist men inte minst en god vård.

Det Södermanland som finns i vår vision är ett län som minns sin historia och förmedlar kunskapen om det som en gång varit till de som bor i länet idag. Både det svenska och det regionala kulturarvet främjas därför genom aktiva insatser i vilka respekt för det som tidigare generationer åstadkommit och efterlämnat till oss visas.

Vår vision är ett län där medvetenheten om miljöns sårbarhet och respekt för djur och natur återspeglas i all verksamhet. I vårt Södermanland skyddar vi värdefulla naturområden och alla dess arter, vi gör vårt bästa för att skona miljön från föroreningar och gifter, och vi arbetar aktivt för att hindra djurs lidande.

Adam Marttinen (SD)

2.  Uppföljning av vårt valmanifest

I vårt valmanifest från 2010 presenterades den politik vi har för avsikt att driva i landstinget, och det är utifrån detta manifest som vi gjort våra ställningstaganden inom landstingspolitiken hittills. Vi fortsätter nu med att driva den utlovade politiken i vår budget för 2012, genom att satsa på en politik för rättvisa och genom att göra prioriteringar utifrån medborgarnas behov och intressen.

Målet för vår politik är att leverera det som skattebetalarna förväntar sig utifrån vad de faktiskt betalar för. Som folkvald politiker axlar man ett stort och ärofullt ansvar, nämligen att stärka landstingets varumärke för att behålla skattebetalarnas förtroende för ett gemensamt finansierat system inom viktiga samhällsområden.

Det är Sverigedemokraternas uppfattning att sjukvården är landstingets främsta och viktigaste uppgift. Landstinget Sörmland ska vara en garanti för att en rättvis och säker sjukvård finns nära till hands när behoven uppstår. Tillgången till sjukvård ska inte styras av den enskildes storlek på plånboken och därför ska sjukvården finansieras gemensamt och solidariskt genom skattesedeln. För att försäkra oss om att varje skattekrona används effektivt och levererar vad folket förväntar sig ser vi positivt på att landstingets verksamheter tillåts att utsättas för konkurrens genom alternativa driftsformer.

Landstinget Sörmland står inför enorma utmaningar som kräver att hela organisationen arbetar för att klara dessa. Målsättningar såsom en ekonomi i balans och överskott får inte bara bli tomma ord som ekar i landstingshuset utan måste vara väl förankrade ledord för hela organisationens arbete. Om vi alla arbetar tillsammans är det möjligt att nå målsättningarna, men det ställer krav på att den politiska ledningen är lika lyhörd gentemot organisationen som den är tydlig med vad som faktiskt gäller.

En landstingsbudget för rättvisa, för uppfyllandet av medborgarnas behov och för folkligt förankrade intressen har alltid alla människors lika värde som grund. Inga kelgrisar och inga styvbarn, vi står fast vid att vård ska ges på lika villkor. Kulturstöd ska gå till verksamheter som stärker och framhåller vårt kulturarv, samt till verksamheter som har bred folklig förankring istället för att endast tilltala ett fåtal. Det som betalas av många ska också nyttjas av många. Kollektivtrafiken ska vara ett miljövänligt alternativ, men också ett attraktivt och tillgängligt alternativ som bidrar till att bryta isolering och ger möjlighet till aktiviteter även utanför den egna kommunens gränser.

Landstinget Sörmland ska vara ett varumärke som förknippas med effektivitet, god kvalité, rättvisa, trygghet, öppenhet och ärlighet.

3.  Besparingar och prioriteringar

I vår budget vill vi att den befintliga verksamheten anpassas efter särskilda prioriteringar och besparingar inom olika verksamhetsområden utifrån de driftsramar som anges sist i denna årsplan, men det finns också vissa prioriteringar och besparingar som vi vill ska genomsyra hela landstinget, oavsett verksamhetsområde. I den följande texten redogör vi för alla dessa besparingar och prioriteringar, och underförstått är att det som vi inte nämner fortlöper så som idag.

3.1 Besparingar och prioriteringar som är gemensamma för alla landstingets verksamhetsområden.

Prioriteringar:

Arbetet med att göra all verksamhet tillgänglig för människor med funktionshinder ska ha hög prioritet.

Vi ser det som viktigt att landstinget i all sin verksamhet tar hänsyn till miljöaspekter och aktivt arbetar för att bidra till uppnåendet av de nationella miljömålen. Detta arbete måste dock vägas mot människors valfrihet och andra behov av mer akut karaktär, såsom till exempel god tillgänglighet och kvalitativ vård.

Inom alla landstingets verksamheter vill vi se ökade insatser för att förebygga och åtgärda alla former av våld, sexualiserat våld och hedersrelaterat våld, även då detta inte förekommer i nära relationer och oavsett om den som drabbas är man eller kvinna. Detta görs förslagsvis genom väl utarbetade handlingsplaner som samtliga verksamheter har god kunskap om, genom att erbjuda kurser i självförsvar till alla som anser sig ha behov av det, och genom satsningar på stöd – och jourverksamheter som vänder sig till både män, kvinnor och barn som är i behov av hjälp.

Firandet av traditionella högtider ska aktivt främjas av berörda verksamheter inom hela landstinget.

Ett mångkulturellt bokslut som omfattar hela landstingets verksamhet ska upprättas årligen. I detta skall alla merkostnader som följer av invandring och flyktingmottagande redovisas.

Landstingets egna fordon bör köras på icke-fossila bränslen.

Besparingar:

Det är av största vikt att administrativa kostnader hålls så låga som möjligt, och att organisationen är väl fungerande. Det innebär att vi motsätter oss alla former av kvotering inom landstingets verksamheter, vare sig det handlar om kön, etnicitet eller vad det må vara. För att få en så effektiv och väl fungerande organisation som möjligt ska tjänster tillsättas efter kompetens, inget annat.

Det innebär vidare att information och service till länets invånare i möjligaste mån, minoritetsspråken undantaget, endast bör ges på svenska för att hålla nere kostnader för översättningar. Restriktiva regler ska av samma skäl gälla för anlitande av tolkar.

En effektiv organisation innebär också att kommunikativa problem bör undvikas. Därför, samt av patientsäkerhetsskäl, bör det införas krav på goda kunskaper i svenska språket för all personal inom landstingets verksamheter.

Vi motsätter oss alla former av mer eller mindre kostsamma integrationsåtgärder som innebär att man gör skillnad på människor utifrån etnicitet genom positiv särbehandling, eller genom att stödja verksamheter som enbart riktar sig till människor med invandrarbakgrund och inte erbjuds alla.

3.2. Besparingar och prioriteringar inom olika verksamhetsområden.

3.2.1. Primär – och specialistvård

Prioriteringar

Vi anser att vården ska vara solidariskt finansierad via skattesedeln, ges efter behov och ha god tillgänglighet. Vår ledstjärna är bästa möjliga vård per krona, oavsett om vården drivs i offentlig eller privat regi. Privata aktörer som är skattefinansierade ska vara jämställda offentliga aktörer.

För att förtroendet för det gemensamma svenska välfärdsystemet ska kunna återfås krävs att vården lever upp till de krav och förväntningar som svenska medborgare har. Det innebär att varje kontakt med vården ska präglas av ett bra bemötande, att patienterna ska känna trygghet och få den hjälp som de behöver, och att kötiderna ska kortas väsentligt. Patientsäkerheten måste alltid stå i fokus, och garanteras genom att nödvändiga åtgärder vidtas inom alla berörda områden.

För att möjliggöra detta krävs en högre läkartäthet, läkarna måste helt enkelt få mer tid till att träffa patienterna och bli avlastade när det gäller administrativa uppgifter. Det krävs också ytterligare specialistsjuksköterskor. Under år 2012 vill vi därför se en särskild satsning på att utbilda fler specialistsjuksköterskor och på att öka läkartätheten.

En av patienten vald allmänläkare bör få ansvar för uppföljning och kontakt med patienten tills denne friskförklaras. Med ett system där allmänläkaren får större ansvar för hela behandlingskedjan blir det inte den enskilde patientens uppgift att kämpa för god vård, utan läkarens.

Besparingar

De som ställer religiösa, kulturella eller etniskt grundade särkrav får vända sig till annan vårdgivare och själva bekosta sin behandling.

Som ett led i att inte avvika från likabehandlingsprincipen kan vi inte acceptera att illegala invandrare ska erbjudas vård på samma villkor som svenska medborgare eller som de personer som har uppehållstillstånd. Akutsjukvård ska självklart erbjudas alla som är i behov av det, men det är inte acceptabelt att människor som uppehåller sig illegalt i landet och därmed inte bidrar till välfärden ska få ta del av den övriga vården till subventionerade kostnader.

Se också under rubrik 3.1, Besparingar och prioriteringar som är gemensamma för alla landstingets verksamhetsområden.

3.2.2. Tandvård

Prioriteringar

Kostnaderna för tandvård har gjort att många avstår från, eller helt enkelt inte har råd, att ge sina tänder den vård de behöver. Detta har lett till allt fler allvarliga, dyra och svårbehandlade tandskador. Det finns även ett samband mellan dålig munhälsa och sjukdomar. Munnen tillhör och påverkar resten av kroppen. Samarbetet och utbytet av kunskap mellan tand- och sjukvården måste därför förbättras och förebyggande tandvård måste därför prioriteras. Det måste också ses över vad som behöver göras för att alla som har behov av tandvård ska ha råd med det.

Besparingar

Illegala invandrare ska inte ha rätt till tandvård till subventionerade kostnader.

Se också under rubrik 3.1, Besparingar och prioriteringar som är gemensamma för alla landstingets verksamhetsområden.

3.2.3. Habilitering och hjälpmedel

Prioriteringar

Samordningen mellan kommuner och landsting vad avser habilitering och hjälpmedel ska förbättras än mer.

Besparingar

Illegala invandrare ska inte ha rätt till habilitering och hjälpmedel till subventionerade kostnader.

Se också under rubrik 3.1, Besparingar och prioriteringar som är gemensamma för alla landstingets verksamhetsområden.

3.2.4. Förebyggande hälsovård

Prioriteringar

En grundförutsättning för god livskvalitet är god hälsa. Genom val av livsstil ansvarar individen i första hand själv för sin hälsa. Det förebyggande arbetet mot överdriven alkoholkonsumtion, tobak och andra droger måste prioriteras av landstinget, liksom kampen mot det stora antalet oönskade graviditeter och aborter som sker i vårt samhälle och ökningen av sexuellt överförbara sjukdomar.

Det är viktigt att bedriva ett aktivt folkhälsoarbete i samarbete med kommunerna och med samhällsaktörer såsom folkbildare och folkrörelser för att uppmuntra till en hälsosam livsstil. Genom att förse medborgarna med kunskap och möjligheter till att leva ett hälsosamt och positivt liv, kan livsglädjen öka och i takt med detta minskar långtidssjukskrivningar, missbruk och andra sociala problem.

Besparingar

Se under rubrik 3.1, Besparingar och prioriteringar som är gemensamma för alla landstingets verksamhetsområden.

3.2.5. Psykiatri

Prioriteringar

Psykisk ohälsa har blivit ett akut folkhälsoproblem. Depressioner har blivit allt vanligare. Särskilt oroande är den utbredda ohälsan hos ungdomar. För de som ligger i riskzonen att drabbas krävs tidiga terapeutiska insatser och en samverkan mellan kommuner och landsting. Genom att landstinget samverkar med socialtjänst och skola, samt genom effektivisering och ökad flexibilitet, kan psykiatrin dels agera förebyggande och dels ge rätt vård i rätt tid. De i dagsläget ofta långa väntetiderna för att få samtalsterapi måste kortas väsentligt.

Primärvården behöver bli bättre på att hjälpa människor med begynnande psykiska besvär. Ett tätt samarbete mellan psykiatrin och primärvården behövs för att tillgodose vårdtagarnas behov. Både de med lindrig psykisk ohälsa, och de med allvarligare psykiska sjukdomar ska bli hjälpta på adekvat sätt. I dagsläget förekommer det att personer som har behov av terapi enbart ges medicinsk behandling. Om en sådan person får samtalsterapi så kan denne bli hjälpt för många år framöver, medan medicinsk behandling i många fall inte löser problem långsiktigt, utan ger en tillfällig lindring under den tid medicineringen pågår.

En satsning bör ske på att i samverkan med kommunerna förbättra insatserna för personer med neuropsykiatriska diagnoser.

Besparingar

Se under rubrik 3.1, Besparingar och prioriteringar som är gemensamma för alla landstingets verksamhetsområden.

3.2.6. Tillgänglighet

Prioriteringar

Många personer upplever att de nuvarande systemen för tidsbokning är mycket problematiska. Bokningssystemen bör därför ses över och anpassas efter vårdtagarnas behov.

Besparingar

Se under rubrik 3.1 Besparingar och prioriteringar som är gemensamma för alla landstingets verksamhetsområden.

3.2.7. Kultur och utbildning

Prioriteringar

En satsning ska ske på att lyfta fram det nationella, regionala och lokala kulturarvet inom landstingets kulturverksamheter, och detta utan omskrivningar eller förfalskningar av vår historia för att passa in i dagens visioner.

Besparingar

Stöd ska inte ges till politisk eller politiserad kulturverksamhet.

Stödet till kulturverksamheter som endast har ett fåtal utövare och som inte i hög utsträckning kommer allmänheten till del ska dras ned. Dels av rättviseskäl, då det som bekostas av många också ska nyttjas av många, men främst för att det är viktigare att prioritera pengar till god vård.

Folkhögskoleverksamhet eller annan utbildningsverksamhet som inte gynnar landstingets kärnverksamhet, ska inte erhålla stöd.

Se också under rubrik 3.1, Besparingar och prioriteringar som är gemensamma för alla landstingets verksamhetsområden.

4.    Budget

Budgetramar

  Budget 2011 (Mnkr) Budget 2012 (Mnkr)  
 
       
Habilitering och hjälpmedel 161,5 165,8  
Kultur, utbildning o friluftsverksamhet 80,2 72,8  
Patientnämnden 37,5 38,9  
Revision 3,9 4,4  
       
Landstingsstyrelsen: 5 759,1 6 018,7  
s   Hälso- och sjukvård 4 187,3 4 484,8  
s   Privata vårdgivare 164,6    
s   Hälsoval 721,9 741,3  
s   Tandvård 155,0 158,5  
s   Regional verksamhet 196,5 217,9  
s   Finansförvaltning 118,0 195,3  
s   Politisk- och tjänstemannaledning 215,8 220,9  
       
Verksamheternas resultat 33,0 74,0  
Summa 6 075,3 6 374,6  

Investeringsbudget

  Budget 2011 (tkr) Budget 2012 (tkr)
Fastigheter 263,6 270,0
IT 30,0 25,0
Hjälpmedel, landstinget 19,7 22,6
Hjälpmedel, kommunala 9,1 7,2
Övrig utrustning 112,7 121,5
Totalt 435,1 446,3

Resultaträkning

  Budget 2011 (mnkr) Budget 2012 (mnkr)
     
Verksamhetens intäkter 931,8 949,9
Verksamhetens kostnader -6 899,8 -7 093,1
Avskrivningar -217,3 -231,2
Verksamhetens nettokostnad -6 185,3 -6 374,4
     
Skatteintäkter 4 752,5 4 894,4
Inkomst- och kostnadsutjämning 754,0 807,5
Generella statsbidrag 719,9 719,9
     
Värdeökning pensionsskuld -44,5 -58,6
Finansiella intäkter 42,6 43,8
Finansiella kostnader -0,6 -0,6
     
Årets resultat 38,6 32,0
– procent av skatter & statsbidrag 0,5

Balansräkning

  Budget 2011 (mnkr) Budget 2012 (mnkr)
     
Tillgångar    
Anläggningstillgångar 3 366,3 3 635,8
Bidrag till statlig infrastruktur 317,2 366,8
Varulager 29,5 29,0
Kortfristiga fordringar 461,5 439,1
Kortfristiga placeringar 128,2 89,0
Likvida medel 303,8 350,0
Summa tillgångar 4 606,5 4 909,7
     
Eget kapital, avsättningar och skulder  
Eget kapital 1 587,1 1 487,5
-därav årets resultat 38,6 32,0
Avsatt till pensioner 1 225,2 1 365,8
Andra avsättningar 519,8 524,1
Långfristiga skulder    
Kortfristiga skulder 1 274,4 1 532,3
Summa skulder och eget kapital 4 606,5 4 909,7
     
Borgensåtagande    
Pensionsskuld 3 854,9 3 854,4
Övriga pensionsförpliktelser 3,0 3,0
Förvaltade fonder 16,0 22,0
Leasing 13,0 13,0

Finansiella nyckeltal

Typ av nyckeltal Budget 2011 Budget 2012
     
Årets resultat, miljoner kronor 38,6 32,0
Årets resultat/verksamhetens nettokostnader 0,6% 0,5%
Nettokostnadsökning 4,1% 3,1%
Finansnetto, miljoner kronor -2,5 -15,4
Soliditet enligt balansräkning 34,5% 30,3%
Annonser