Under dagens sammanträde med Barn – och utbildningsnämnden behandlades min motion om att anpassa förskolornas öppettider till de behov som finns. Till min stora besvikelse avslogs motionen. Dock framfördes från moderaternas håll precis samma sak som jag själv framförde i min reservation mot beslutet (kan även läsas nedan), nämligen att det finns ett behov av att utreda om förskolornas öppettider behöver anpassas.

Detta hörsammades av nämndens ordförande, och förvaltningen gavs i uppdrag att utföra utredningen.

Självklart hade jag hellre sett att motionen bifallits! Men jag är, avslaget på motionen till trots, ganska nöjd. Nu görs i alla fall en utredning, och förhoppningsvis leder den på sikt till att öppettiderna förbättras. Och i så fall har motionen faktiskt resulterat i något bra!

Reservation

Barn – och utbildningsnämnden 2011-09-22 

Ärende 7, BUN/2011:302

Yttrande över motion om att förskolans öppettider ska anpassas till villkoren på arbetsmarknaden.

I det yttrande som ligger till grund för förslaget att avslå motionen hänvisas till två tidigare utredningar, en från 2001 och en från 2006, som båda visat att det funnits behov av att anpassa förskoleverksamhetens öppettider, vilket då också gjorts.

Som framgår av de olika exemplen från verkligheten som beskrivs i motionen finns än idag, trots de två förändringar som gjorts under de senaste tio åren, behov av ytterligare anpassning av förskolornas öppettider.

Exempelvis beskrivs i motionen att den dygnet-runt-öppna förskolan som 2001 års utredning resulterade i, har sådana regler för när lämning och hämtning får ske att somliga föräldrar inte kan nyttja förskolan trots att behovet är stort. De är istället tvungna att be släktingar om hjälp med barnpassning för att kunna fortsätta sina anställningar.

Vidare anges i motionen att de som är arbetssökande har svårt att söka lediga arbeten på annan ort för att arbetstiderna med tillägg för restid inte alltid är möjliga att förena med förskolornas öppettider.

Det är därmed väldigt märkligt att föreslå att motionen avslås, med hänvisning till utredningar som gjorts för så lång tid sedan som tio respektive fem år, trots att det i motionen klart och tydligt framgår att det i dagsläget finns behov av ytterligare anpassning av förskolornas öppettider.

Lämpligare vore att bifalla motionen, alternativt att åtminstone göra en ny utredning då mycket kan ha förändrats på fem hela år. De tidigare utredningarna har visat att anpassningar av förskolornas öppettider har behövts, och mycket talar för att en eventuell ny utredning kommer att visa samma sak.

Vi reserverar oss med hänvisning till ovanstående mot beslutet till förmån för bifall till motionen.

För Sverigedemokraterna Eskilstuna

Therese Borg

 

Utöver detta så var handlingsplanen På spaning efter jämställdheten (läs mer i Folket) ett av ärendena på dagordningen igen. Det särskilda yttrande jag lämnade in angående handlingsplanen var i stort sett identiskt med det jag lämnade till KFN i tisdags, och det kan läsas här eller nedan.

Särskilt yttrande

Barn – och utbildningsnämnden 2011-09-22 

Ärende 6, BUN/2011:447

Yttrande över På spaning efter jämställdheten, förslag till handlingsplan för 2011-2015.

Att det finns en handlingsplan för jämställdhet ser vi positivt på. Att verka för att män och kvinnor ska ha samma rättigheter och behandlas lika är viktigt.

Dock finns det inslag i förslaget till handlingsplan som vi inte instämmer i, och som vi hoppas ska tas bort alternativt omformuleras och förtydligas i det vidare utvecklingsarbetet med handlingsplanen.

Dessa inslag är dels målet om att en jämn könsfördelning ska eftersträvas på alla nivåer inom kommunen. En sådan målsättning utgår från att jämställdhet visar sig i att män och kvinnor gör samma saker lika mycket, snarare än utifrån att jämställdhet ska innebära att män och kvinnor har samma möjligheter att göra samma saker lika mycket, om de väljer att göra det. Det är också svårt att föreställa sig hur man tänkt uppnå målet utan att tillämpa någon form av kvotering, vilket är något som vi starkt motsätter oss och som inte alls går ihop med att ge män och kvinnor samma rättigheter och samma behandling.

Ett annat inslag som vi motsätter oss är målet att flickor, pojkar, kvinnor och män ska uppmuntras till icke traditionella yrkes – och karriärsval. Det naturliga och rätta, om alla ska behandlas lika så som det anges i handlingsplanen, är istället att ge alla individer uppmuntran för de val de gör, oavsett om valen är traditionella eller inte.

Ytterligare ett inslag som nämns i handlingsplanen och som vi till stor del är negativt inställda till är genuspedagogik. Grundtanken är god, inget barn ska behöva tvingas in i stereotypa könsroller. Dock har genuspedagogiken en förmåga att gå för långt, ibland så till den milda grad att det biologiska könets påverkan inte alls erkänns eller tas hänsyn till utan målsättningen istället tenderar att bli absolut likriktning mellan könen. En sådan utveckling vill vi inte se i kommunens förskolor och skolor.

Vår förhoppning är att ovanstående synpunkter tas till vara i det fortsatta jämställdhetsarbetet i kommunen. 

För Sverigedemokraterna Eskilstuna

Therese Borg

Apropå jämställdhet uppmärksammade en av mina partikamrater mig på något intressant idag. Kommunen har ett dokument som kallas för Hållbar jämställdhet. Detta är tryckt som en folder, och beskriver kommunens jämställdhetsarbete i stora drag, förvaltning för förvaltning.

I foldern finns gott om bilder. Företrädesvis bilder på de olika processledare som jobbar med jämställdhet. När man gör så som kommunen förespråkar i sina styrdokument, och kontrollerar fördelningen mellan män och kvinnor, visar det sig att kvinnor finns med på hela 19 stycken av bilderna, medan män finns med på endast 10 av bilderna. På några bilder finns också barn. Dessa bilder har ej räknats in då det är svårt att se om barnen på bilderna är flickor eller pojkar.

Ska bildstatistiken, om jag sätter på mig genusvetarnas glasögon, tolkas som att kommunens förvaltningar har en matriarkal struktur i vilken män förtrycks och hålls tillbaka av ett osynligt glastak? Finns det inte, sett genom ”genusglasögonen”, en stor risk att män känner sig främmande inför en så kvinnodominerad värld, att de känner press på sig att agera mer kvinnligt för att passa in och kunna konkurrera på lika villkor? Borde inte kommunen se över sitt informationsmaterial, göra en ordentlig text – och bildanalys ur ett genusperspektiv, för att upptäcka de strukturer som begränsar män och gör dem till offer för matriarkatet?

Eller är det bara viktigt att tänka på strukturer och förtryck och signaler när det är män som dominerar på bilderna? Bara en stilla reflektion…

Jag återkommer imorgon, med en rapport från kvällens KF-sammanträde.

Annonser